Jag vill tillägna det här inlägget till mina finaste vänner Jajja och Dida!

Situationen dom är i nu kan jag inte ens förstå hur dom klarar. Starkare band mellan 2 människor finns nog inte och det är fanstastiskt att få ta del av det så fort jag träffar dom!

Dom senaste månaderna har jag inte träffat Jajja så mycket av förklarliga själ men varje gång vi träffas ser jag hur han glöder, för det han gör och för Dida. Jag är så glad att det finns människor som honom.

Dida däremot har jag sett en hel del. Hon är ju ändå den jag ser som min bästa vän. Men ändå ser jag en förändring varje gång. Hur mycket starkare hon blir för varje dag som går. Hon har utvecklats så mycket sen allt det här började. Och det gör mig otroligt glad.

Om några veckor är det ni igen. Bara några få veckor kvar. Jag längtar för er skull! Det ska bli härligt att ha dig i krokarna igen Jajja! Att Dida äntligen ska få ha dig hos sig.

Jag älskar er båda!