Förvirringen är över och besvikelsen är ett faktum. Livet går vidare och det kommer nya chanser.

Vi hamnade på IKEA igår kväll. Bobbo och Carro behövde skjuts och vi hade inget för oss. Och jag svär, jag ska aldrig lyssna GPS:en på väg till dit igen. Den ledde iväg oss på en massa konstiga villovägar och jag körde fel för att rösten inte stämmer överrens med kartan och massa annat. Vi villa runt i en kvart extra istället för att jag bara hade fått köra den vägen jag ville. Vi köpte inte speciellt mycket, men lite smått behövliga saker. Det blev nya hyllor till vardagsrummet, en laptopbräda att ha i knät, nya kuddar till sängen, en solcellampa, duschdraperi, en ungnsform och handdukar. Kuddarna var otroligt sköna och jag har sovit som ett barn, likaså Andreas.

Idag ska va kanske försöka få upp alla sladdar som ligger på golvet i kabelrännor. Om nu babe kan slita sig ifrån tv-spelet. Jag hoppas på det.

Känner mig fortfarande helt förstörd. Vill inte gå tillbaka till jobbet innan jag känner mig frisk. Då kommer det bara bli som vanligt, jag blir bara mer och mer sjuk. Nu får jag ialla fall sjuklön. Hellre det än fler karensdagar.

Men nu ska jag ta en dusch bakom mitt nya draperi.