Fan vad jag hatar praktik. Jag ser inte ens fram emot det. Vill bara få det serverat på silver fat. Jag vet att de är jätte bra men praktik och jag kommer säkert tycka det är kul när jag väl är där men just nu är det bara en pina. Hatar att framhäva mig själv i personliga brev och cv:n för jag tycker inte att det finns något vettigt att skriva. Jag har haft ett seriös jobba i mitt liv, hur sjutton ska jag kunna fylla en A4 med det?


Det är så omotiverande! Känner bara all press på mig. Jag måste göra det här och jag vill verkligen inte! Jag har inga kontakter som jag kan prata med utan jag måste ta mig helt från botten. Mammas kompis som jobbar med redovisning var min ända tråd, men dom hade inte möjlighet. Känns som om jag sitter i en avgrund utan stege och kan inte ta mig upp. Runt omkring hör jag hur klasskompisarna få en plats en efter en och jag har ingen aning om vilken ände jag ska börja i. Vad håller jag egentligen på med?

Nån som vill ställa upp och göra det här åt  mig så att jag slipper?

Ursäkt svammlet, är i en djup dipp just nu!